Gotlänningar spolar i genomsnitt ut uppemot 40 000 liter dricksvatten i toaletten – varje år. Även Region Gotlands egna lokaler bidrar till onödig vattenförbrukning. Men trots tillåtelse sedan 2021 att spola med regnvatten, har intresset varit svalt. Några få hushåll och en restaurang har ansökt om att få installera system – och regionen erbjuder i nuläget varken bidrag eller aktiva satsningar på området.
40 000 liter per hushåll – och även regionen spolar
Sedan 2021 är det tillåtet för gotländska hushåll att spola toaletten med regnvatten, efter att ha fått särskilt tillstånd. Trots det har bara två privatpersoner och en restaurang i Visby gjort slag i saken.
Ett genomsnittligt hushåll på Gotland spolar bort omkring 30-40 000 liter dricksvatten per år. Även kommunens egna verksamheter – såsom skolor, kontor och vårdinrättningar – står för stora mängder spolvatten, som idag utgörs av dricksvatten.
”Det har varit tillåtet i tre år, men bara tre aktörer har sökt tillstånd”, konstaterar Peter Häggbom Norrby, kommunikatör på Region Gotland, i ett mejl till redaktionen.
John byggde eget system – vill se stöd från regionen
Ett undantag är privatpersonen John Norrby, som installerat en nedgrävd vattentank på tre kubikmeter kopplad till stuprör och dräneringssystem.
– Vi passade på att investera i detta ’spara-vatten-system’ i samband med att vi renoverade och byggde ut vårt hus under åren 2021–2023, berättar John Norrby.
Systemet innebär att både regnvatten och dräneringsvatten leds till en tank, därifrån det sedan används för bevattning. Överskottet leds vidare till en stenkista. Under vintern fylls tanken upp flera gånger om, och Norrby är förvånad över hur mycket vatten som rinner bort.
– Jag har säkert tömt hela tanken sex gånger under vinterhalvåret – det blir 18 kubik som går till spillo, säger han.
– Även nu på sommaren har tanken blivit full.
Totalt landade investeringen på cirka 40 000 kronor för tank och tillbehör, exklusive grävarbeten.
John Norrby efterlyser politisk vilja:
– Det vore trevligt med någon typ av bidrag från Region Gotland där man får hjälp med 50 procent av kostnaden. Och gärna att detta regnvatten kan delas med fler grannar också som kanske inte har råd eller möjlighet att installera en egen bevattningstank, säger han.
Regionen: ”Vi ser det som en frivillig lösning”
Men någon ekonomisk subvention från Region Gotland är inte aktuell i dagsläget.
På frågan om det finns stöd eller andra incitament för fastighetsägare eller företag som vill installera regnvattenlösningar svarar regionen: ”Har ingen information om detta.”
På frågan om subventioner kan bli aktuella framöver är svaret: ”Det kan vi inte svara på i nuläget.”
Peter Häggbom Norrby förklarar det låga intresset med att ”mängden regn är relativt liten vilket gör det svårare att kunna samla tillräckligt med vatten för att inte behöva koppla om mellan systemen hela tiden.”
Kommunen erbjuder dock gratis vattenmätare till hushåll som vill spola med regnvatten – hittills har bara fyra stycken hämtats ut.
Regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) konstaterar att det finns behov av mer information:
– Det finns säkert sådana behov, säger hon i skriftligt svar på frågan om varför så få sökt tillstånd.
Men på frågan om Region Gotland borde införa någon form av ekonomiskt stöd till hushåll som vill installera regnvattenlösningar blir svaret mer återhållsamt:
– Förhoppningen är att sådana lösningar ska gå att räkna hem för den som installerar och att nationella system som gagnar hållbara lösningar tas fram, ungefär som för solpaneler.
Fokus på nyproduktion – inte befintliga byggnader
I Region Gotlands egna fastigheter är regnvattenlösningar än så länge ovanliga. Men i vissa nya projekt har tankegångarna tagit form – exempelvis det nya Solbergabadet i Visby, där regnvatten från taket ska ledas till nedgrävda tankar och användas för att vattna Gutavallens fotbollsplan.
– Vi har sådana lösningar i planeringen för det nya området Visborg och vi behöver i högre grad tänka kring olika vattenlösningar när vi bygger nytt, säger Meit Fohlin.
Men några omfattande installationer i befintliga byggnader är inte aktuella. I dagsläget verkar regionen främst se ansvaret för regnvattenlösningar som ett enskilt initiativ.
